Äschan päschan!

Jag som för en gång skull hade både blogglust och tid. Och vad händer då? Jo jag hittar inte sladden till kameran. Utan bilder inga kuliga inlägg! Hur kommer det sig då att jag plötsligt fick en ocean av tid? Svaret på det heter "goda grannar". Först bjöd de mig på middag eftersom jag är ensam hemma (Mangan förlustar sig i Dublin, eller kanske snarare deppar eftersom resan är ett resultat av att han fyllt 40)och sen tog de Pulverdosan på kvällspromenad. Själv kunde jag mätt och belåten i lugnan ro söva Sigge, sätta på en tvätt och tända en brasa. Nu sitter jag och Dosan i kökssoffan och softar. Snart ska jag vara duktig och packa väskan inför imorgon när vi ska åka och hälsa på kusinerna. Måste komma ihåg kameran!!! Om vi har tur så hittar jag sladden någon gång så kan ni få en glimt av kusinträffen ni också.

Sov gott!